2012-02-08

Tics

En av Grabbens diagnoser är Tourettes Syndrom. Tror nästan att det är den diagnos folk i allmänhet har störst missuppfattningar om. De tror att ALLA som har Tourette är personer som skriker svordomar och fula ord. Det som med ett annat ord kallas för Koprolali. Grabben och de allra flesta andra som har Tourette har inte den varianten.

Grabbens Tourette började visa sig sista året han gick på dagis. Då var det mest hummande ljud och harklingar. De märktes extra mycket då de hade samlingar och alla andra satt tysta. I samband med denna period blev han allvarligt sjuk i Scharlakansfeber. Penicillinet hjälpte inte och det blev några oroliga dygn på sjukhuset. I efterhand har vi fått veta att Tourette ibland kan bryta ut efter en allvarlig streptokockinfektion.

Grabbens tics gick i perioder. Han bytte hummandet och harklingarna mot höga pipljud och blinkningar. Andra tics blev handklapp, ryckningar med huvudet och fnysningar. Han fick vissa tvång, det kunde handla om att inte kunna låta bli att ta på sina klasskompisar eller att saker måste ställas i en viss ordning.

I samband med ADHD-utredningen ställdes även frågor om tics och tvång och det stod snart klart att en Tourette-diagnos var självklar. Grabbens tics kan vara svåra att märka för en person som inte är insatt. Han försöker dölja dem som går att dölja. Det tog lång tid innan en av hans lärare hade lagt märke till hans ögontics. Jag frågade henne men hon sa att det enda hon lagt märke till var att han verkade trött eftersom han ofta satt och höll händerna för ansiktet. Förklaringen av ju att han gjorde så för att dölja sina tics.

Efter alla år med Grabben och hans följeslagare Mr Tourette har vi vant oss vid hans tics. Nya dyker upp ibland men oftast så är det gamla kända som återkommer. Att hålla inne ett tics är som att hålla inne en nysning. I stort sett omöjligt alltså. Många med Tourette lär sig att byta ut ett synligt tics mot ett mer osynligt de gånger det är allt för svårt att ticsa fritt t ex i skolan eller på jobbet. Risken är ju rätt stor att man blir utstirrad om man börjar låta högt eller göra märkliga rörelser. Här hemma släpper Grabben fram sina tics helt och hållet. Det är hans fristad och han måste kunna göra det för att må bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar