2012-01-26

Beslut

Avslag

Det blev Försäkringskassans beslut om min sjukskrivning. Jag ringde handläggaren igår och efter att hon först rabblat upp alla kompletteringar jag lämnat in (läkarutlåtande, psykologutlåtande samt Arbetsförmedlingens sammanställning av deras utredning om min arbetsförmåga) meddelar hon att hon tillsammans med försäkringskasseläkaren kommit fram till att det inte finns rätt till sjukskrivning.

Under telefonsamtalet satt jag vid köksbordet. Trassel satt mitt emot mig och spelade på datorn men ju mer upprörd min röst blev under samtalet ju svårare hade hon att fokusera på spelet. Till slut stockades min röst av gråten jag försökte hålla tillbaka. Handläggaren lät besvärad av att ha en främmande röst i luren som tappade behärskningen. Förhoppningsvis gjorde ändå min gråt att jag blev en människa för henne och inte bara ett namn på ett papper.

"Du kan ju alltid överklaga." Det var orden hon avslutade försökte avsluta vårt samtal med. Då gick min gråt över till ilska. Det gör mig så vansinnigt arg att någon som aldrig ens träffat mig ska ha rätten att totalt dissa det läkare, psykolog och Arbetsförmedlingen säger. De som trots allt lärt känna mig under flera års tid och vet hur jag fungerar.

Efter samtalet bröt jag ihop. Trassel kramade mig och försökte trösta så gott hon kunde. En stund senare kom Grabben hem från skolan. Han kände redan i hallen att något var fel och kom in till köket och frågade vad som hänt. Jag berättade att jag var ledsen och försökte förklara för honom varför. Hans spontana svar blev "Du måste polisanmäla dem mamma!". Jag sa att det tyvärr inte fungerar så men det ville han inte höra. "Om någon behandlar en illa kan man polisanmäla dem." Önskar jag kunde.

Resten av kvällen var det många tårar som spilldes. Oro inför framtiden. Natten blev lång med timmar av ångest. I morse var tårarna slut och ilskan tog överhanden igen. Nu har jag bestämt att jag minsann ska göra som FK erbjuder. Jag ska överklaga. De har fattat fel beslut och jag ska göra allt i min makt för att ändra på det.

3 kommentarer:

  1. Men nej, vad ledsen jag blir för din skull! :( Så fruktansvärt frustrerande, irriterande och nedslående! Vad fasen vet dom?! Man undrar ju verkligen om de lottar med tärning eller vad de annars grundar besluten på? Håller tummarna stenhårt för att du ska få rätt i det här! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Camelliss! Ja, man blir jäkligt less. Så synd att inte fler människor är medvetna om att det är så här det går till. Vi som drabbas är ju ändå i minoritet om man ser till landets befolkning. De allra allra flesta blir sjuka ett par dagar max en vecka i streck och de behöver aldrig hamna i denna sits och därför har de ingen aning om att det är på det här viset. En vän sa till mig att om samma regler gällde för även korta sjukskrivningar skulle det bli ramaskri och folkstorm och reglerna skulle tvingas att ändras.

      Men nu är jag som sagt riktigt arg och då ger jag inte efter i första taget. Tack för hållna tummar! :-)

      Kram!

      Radera
  2. En stor varm kram med styrka vill jag skicka till dig. Det är så orättvist. De sparkar redan på en människa som ligger ner.
    Min arbetsterapeut tycker att jag ska bl,i sjukskriven eftersom hon ser vilka problem jag har med livet, men jag avböjer, orkar inte få ett avslag.
    Hoppas att du kan få hjälp av någon att överklaga. Det kan vara svårt att tänka klart när man 'är ledsen och upprörd.

    Cilla♥
    .

    SvaraRadera