2012-01-03

Att hitta sin plats

Grabben hade det inte så lätt i skolan de första åren. Han hade inga problem med inlärningen, tvärtom, han låg i topp i klassen när det gällde studier. Däremot hade han svårt med det sociala. Svårt att komma överens med klasskamrater.

Han tyckte det var jobbigt med lekarna där reglerna helt plötsligt kunde ändras och det var svårt att tolka vad de andra barnen egentligen menade när de gjorde si och så. När han inte förstod blev han arg och ofta råkade han i slagsmål. Han fick skäll av skolpersonalen varje dag och klasskompisarna var inte sena att utnyttja att Grabben faktiskt kunde bli den som fick stå till svars för allt bus som skedde,
t o m det bus som skedde när han inte ens varit i närheten. Det blev så lätt att skylla på honom för alla visste ju att Grabben var en riktig odåga.

De första åren i skolan hade Grabben endast en vuxen som såg honom som den fina person han är och det var hans mentor. En lärare av den "gamla sorten", en kvinna som ville ha struktur och ordning och som inte gillade dagens nya friare skolsystem. Grabben vann hennes hjärta rätt omgående och hon kämpade med näbbar och klor för att han skulle få en så bra skolgång som möjligt. Hon såg det ingen annan i skolan kunde se. Han var ju smart, Grabben. Riktigt smart och om han bara fick det stöd han behövde skulle det kunna gå väldigt bra för honom.

Med hennes hjälp lyckades Grabben övertyga övriga lärare om att han inte var en skitunge. Av klasskamraterna var det bara ett par stycken som blev Grabbens vänner, övriga hade gjort bort sig i hans ögon och gick inte att förlåta.

Så kom då dagen då det var dags att börja i en ny klass. Grabben skulle börja 7:an och alla 6:or hade splittrats upp och fördelats i nya klasser. Grabben var nervös inför den nya klassen då det aldrig varit hans starka sida att lära känna nya människor. Det visade sig att det blev fantastiskt lyckat! Grabbens nya klass var en samling härliga elever med stor förståelse för någon som kom från Bokstavslandet. Flera av eleverna har själva diagnoser och övriga är ungar som kan sätta sig in i hur det kan vara. De är snälla mot Grabben och hans landsmän från Bokstavslandet.

Grabben stortrivs i skolan och är bra kompis med alla i klassen. Han har hittat sin plats och vi är tacksamma över att skolan verkligen tänkt till när de satte samman klasserna.

3 kommentarer:

  1. Hej Mamman!
    Vad roligt att du är tillbaka!!!!!!! Efterlängtad ju!
    Vad roligt att att Grabben trivs i skolan nu! Det betyder ju så oerhört mycket.
    Log när jag läste om sättet att tolka språket bokstavligen..... det blir bättre, så sant, man kan ju "lära sig" vad olika uttryck betyder men bilderna de ändå får i skallen.... ibland roliga, ibland läskiga. Jag bad sonen "slänga ett öga på potatisen"...... inte så bra. Men kul efteråt!
    På återhörande!
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Hej Cina!

    Ja, jag tyckte det var dags att komma tillbaka nu. Höll mig borta från bloggandet i drygt 1 år men har hela tiden längtat tillbaka. Bloggandet är ju ett bra sätt att lätta på trycket. :-)

    Vi hörs! Kram!

    SvaraRadera
  3. Välkommen tillbaka! din blogg har varit saknad!!

    Kramen ♥

    SvaraRadera