Startsignalen

Jag vet exakt vad som var startsignalen. Vad som denna gång triggade igång sonen att bli förbannad på allt och alla. Efter massor av år i Bokstavslandet har jag lärt mig att se sånt. Tyvärr går det ju inte alltid att förhindra utbrottet trots att man vet vad startsignalen var. Hur gärna man än vill...

Grabben skulle ha varit på semesterresa med bästa kompisen och hans familj denna helg. Tråkigt nog blev resan inställd. För att muntra upp Grabben bestämde vi då att vi ju kunde hitta på någon rolig dagsresa själv. Hans förslag var att vi skulle åka till Skansen och hela vår familj gillar djurparker så det lät som en lysande idé. Det var heller inte det som var startsignalen.

På vår resa mot Stockholm och Skansen sa Grabben att han även ville gå till SiFi-Bokhandeln i Gamla Stan. Det är nördarnas paradis och Grabbens favoritaffär. Eftersom vi redan satt i bilen då han sa detta ansåg jag att det inte var läge att neka honom det. Det skulle ha förstört resan ner. Vi bestämde att vi skulle börja med att parkera på Djurgården och sedan ta färjan över till Gamla Stan, kolla i affären och sedan ta färjan tillbaka och ägna resten av dagen åt Skansen.

När vi kommit fram och parkerat och gått till färjan insåg vi att det skulle kosta oss 300:- för att åka tur o retur Gamla Stan. Det kändes inte riktigt ok utan då blev planerna ändrade. Vi skulle börja med Skansen och sedan ta bilen in till Gamla Stan. Inte heller denna planändring var startsignalen.

Skansenbesöket var lyckat och alla var nöjda även om Grabben hade nedräkning tills vi skulle till hans favoritaffär. Slutligen lämnade vi Djurgården och åkte in till Gamla Stan, letade parkering och hittade en perfekt plats vid Slottet. Därifrån är det inte långt att promenera till SiFi-bokhandeln. Grabben gick där inne, vände och vred på flera saker men hittade inte det han sökte och till slut insåg han att det inte skulle bli något köp där denna gång. Det var det som var startsignalen.

Han mulnade ihop totalt. Allt var skit och allt vi sa var dumt. Jag ville verkligen att han skulle vara nöjd och glad över dagen så jag frågade vad han skulle vilja göra istället, om det fanns någon annan affär han ville kolla på. Efter ett tag sa han att han ville till en spelaffär. Jag föreslog att vi skulle stanna till i en galleria i en förort på vägen hem. Orkade inte ens tänka på att försöka lyckas hitta en parkering tillräckligt nära en spelaffär inne i city.

Han gick med på det men det var inte den optimala lösningen, det visade han tydligt.
Han var otrevlig mot oss alla och mest mot Trassel. Vi bet ihop och valde våra strider, allt för att försöka hålla utbrottet borta.

Så fortsatte dagen. Grabben var arg som ett bi men lyckades hålla ihop skapligt på gallerian där vi helt oplanerat träffade på goda vänner. Vi åt tillsammans med dem och även då höll han ihop trots att spelbutiken inte heller hade det han sökte. Han har lättare att hålla ihop då vi har andra personer med oss.

När vi tagit adjö av våra vänner och skulle åka hem blev han allt mer som en tickande bomb. I bilen blev det långa diskussioner om struntsaker. Om att jag och Trassel inte skulle få sjunga med i låtarna som spelades i radion eftersom det störde honom. Om att mittensätet som gick att fälla ner som ett armstöd mellan barnen inte skulle få fällas ner eftersom sånt störde honom. Om att Trassel inte skulle få ta en kisspaus eftersom det störde honom. Så höll det på hela vägen hem.

Om han hittat det han sökte på SiFi-bokhandeln hade allt varit frid och fröjd. Nördarnas paradis gjorde honom besviken denna gång. Mig också...