Ovisst

Framtiden känns oviss. Vet att jag har jobb till sista augusti men efter det då? Sjukskrivning är inte aktuell. Jag kan ju jobba, har jobbat i snart 3 månader och det funkar så pass att jag anses som arbetsför.

A-kassedagarna är i det närmaste förbrukade och då återstår ju att skrivas in i Jobb- och Utvecklingsgarantin som det så fint heter. Jag kommer med andra ord att bli placerad i något åtgärdsprogram, förhoppningsvis syssla med meningsfulla uppgifter men sanningen är att det lika gärna kan bli på ett ställe som jag tycker är urtrist.

Jag hoppas såklart på att min nuvarande arbetsplats ska erbjuda en förlängd anställning men tror att det inte kommer att hända eftersom vissa arbetsuppgifter flyttas till annan stad och det råkar vara just de arbetsuppgifterna jag haft denna sommar.

Har sökt ett annat jobb som jag verkligen vill ha. En tjänst på en fd arbetsplats, inte samma arbetsuppgifter som jag sysslade då jag jobbade där utan en tjänst som innebär betydligt mer kundkontakt. Skulle vara ett så himla roligt jobb att ha!

Jag besitter stor social kompetens. Det är en av mina bästa egenskaper. Jag kan prata med en tom stol om det behövs. Ett jobb där jag skulle prata i telefonen och svara på mejl är som klippt och skuret för mig. Hoppas, hoppas, hoppas!

Jag har jobbat i kundtjänst tidigare men då var det på en lokaltidning. Svarade bl a på abonnemangsfrågor och fick ta emot klagomål hela dagarna om tidning som inte kommit, tidning som var skrynklig och allt möjligt annat. Klarade det galant även om första veckan var rätt tuff innan man lärt sig att det inte var mig personligen kunden var arg på.

Det är snart 7 år sedan jag hade min senaste "fasta" anställning. Då blev hela sektionen uppsagda pga arbetsbrist som det kallades. Det var inte mitt drömjobb men det var ändå ett jobb som gav en trygg regelbunden inkomst varje månad. Det har jag saknat sedan dess. Det har varit jäkligt påfrestande att man samtidigt som man varit sjuk varit tvungen att oroa sig över ekonomin.

Jag tycker det är min tur nu att få känna lite trygghet. Att få känna att jag som äntligen fått svar på varför jag mått dåligt i alla år även ska få chansen att visa vad jag går för på arbetsmarknaden. Jag har mycket att ge om jag bara får chansen.