Grabben hade tid hos tandis idag. Vanlig undersökning. Vi fick tiden hemskickad för rätt länge sedan så han har haft gott om tid att förbereda sig. Tandläkaren är något som Grabben ogillar. Alltså inte personen ifråga utan själva stället. Efter några mindre lyckade besök där fick han till slut en fantastisk tandis som förstår honom men han gillar ändå inte att gå dit.
För en vecka sedan märkte vi att han hade något på hjärtat. Det är sällan Grabben för något på tal själv så när han väl börjar berätta något spetsar man öronen för då är det viktiga saker. Han sa att han var orolig eftersom han visste att han slarvat med tandborstningen i sommar. Men nu skulle han skärpa sig, sa han. Senaste veckan har han alltså borstat tänderna supernoga för laga hål är riktigt läskigt tycker han. Han har bara behövt lagat ett enda hål under sina 14 år och det är ju rätt bra. Den gången övertalade tandis honom att välja bort bedövningen eftersom han är livrädd för sprutor och tycker bedövningen sitter i för länge och blir arg över det (han har varit bedövad då han behövt dra ut en tand).
Idag tog han cykeln ner till stan för att möta upp mig utanför tandläkaren. Jag ringde hem från jobbet för att kolla av innan och då berättade han att han redan borstat tänderna två gånger idag och att han skulle borsta en gång till innan han åkte.
När vi träffades var han jättenervös. Han hade många frågor och ticsade mer än vanligt. Undrade hur länge undersökningen skulle ta. Jag gissade på 20 min. När vi satt i väntrummet såg vi tandis gå förbi. Hon hade knappt hunnit passera oss då Grabben sa med liiite för hög röst: "Jag tycker hon ser äldre ut är sist". Jag fnissade lite och sa att hon nog tycker att Grabben också ser äldre ut än senast de sågs.
Sedan var det dags för röntgen och undersökning. Prat om att Grabben finns uppsatt i kö till tandställning men att vi valt att tacka nej för tillfället. Han vill själv inte ha tandställning och då blir det genast svårt att få det att fungera. Han har alltid tyckt det varit jobbigt med tandlossning och annat som inte är som det ska i munnen så vi vet att en tandställning skulle ställa till stora problem för honom. I samråd med tandregleringen kom vi överens om att tacka nej nu men att han står kvar i kön utifall han ändrar sig senare. Tandis förstod precis hur vi tänkte, sa hon.
Ett litet hål hittade hon idag. Det ska lagas och hon trodde absolut att Grabben klarar det utan bedövning. Han hängde lite med huvudet när vi gick därifrån eftersom han hoppats på inget hål alls. Jag hängde däremot inte alls med huvudet eftersom jag tänkte på vilken otrolig skillnad det är att gå till tandläkaren med honom nu jämfört med när han var yngre. Under flera år stannade han vid tröskeln in till undersökningsrummet och tog inte ett steg till. Sedan följde några år då han gick med på att gå in i rummet om han fick sitta i mitt knä. Han gillar inte att bli undersökt men han sätter sig i stolen, lutar huvudet bakåt och låter det ske för han förstår att ibland måste man göra sånt man inte gillar också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar