2012-09-17

Ny vecka

Regnet öser ner här idag. Ny vecka har just börjat och den ser ut att bli lika hektiskt som den förra. Utvecklingssamtal, tandis, HAB, Ortopedtekniska, är några av besöken som ska avklaras denna vecka.

Tack o lov har jag piggat på mig och mår bra förutom att rösten fortfarande är jättehes. Har väl pratat för mycket antar jag. Det är liksom inte min grej att vara tyst. ;-)

Trassel kom hem i fredagskväll med mobilskärmen spräckt i tusen bitar. Hon hade tappat den och naturligtvis landade den på en sten. Självrisken på hemförsäkringen blev lika dyr som priset på mobilen då hon köpte den i våras så det kändes inte aktuellt att laga den. Ordnade en ny istället med extra försäkring denna gång.

Grabben har en skoluppgift detta läsår som heter "Boken om mig". De ska skriva en bok som handlar om dem själva och de får olika ämnen för varje kapitel. Jag tror att det är så iaf. Grabben säger inte mycket själv och någon annan information har vi inte fått. I vilket fall är det meningen att även en förälder ska skriva ett kapitel i boken också. Vad vi skulle skriva, hade Grabben glömt i morse då han berättade det men han skulle försöka ta reda på det idag.

Grabben är ju rätt kortfattad i sitt sätt att prata såvida det inte gäller hans stora intressen för då pratar han på tills man tappar fokus. Samma sak gäller när han skriver. Det är korta meningar som gäller för honom. Han svävar inte ut på samma sätt som jag gör när jag skriver. Jag kan tänka mig att den här skoluppgiften är lite jobbig för honom. Att fylla en hel skrivbok med (korta) meningar om sig själv. Men det är ju bra att han får öva sig. Hans svenskalärare är även hans mentor och hon är fullt insatt i hans svårigheter så det känns ju lite betryggande.

Han går i 8:an nu och det innebär ju prao. Under 10 el 12 veckors tid kommer han att vara ute på en arbetsplats en dag/vecka. Det går bra att leta sig en plats själv men om man inte lyckas med det kommer skolan att ordna något. Varje elev ska även skriva ett CV som de ska använda då de söker sina prao-platser. Sedan ska de föra loggbok över sina arbetsdagar och varje vecka får de frågor med sig om hur olika saker fungerar på just den arbetsplatsen, hur facket jobbar, vad ingångslönen är och vilken utbildning som krävs t ex.

Nu återstår att komma underfund med vad Grabben vill vara på för slags arbetsplats. Han själv har inga idéer just nu. Tror detta är en sak som kan stressa honom jättemycket. Det är liksom inte trygghet för honom att komma ut till en främmande plats utan vare sig kompisar eller oss som följeslagare. Då måste det vara ett ställe där det finns en person tar sig ann honom på ett bra sätt för han kommer inte själv att ta sig den plats han behöver.

Data är ju huvudintresset så det skulle ju kanske passa honom att vara på ett företag där man lagar eller programmerar datorer. Men först på tur står alltså boken han ska skriva om sig själv.

1 kommentar:

  1. Det är så intressant att läsa om ert familjeliv. Så mycket som är likt. Bland annat grabben. Just det där kortfattade, så är min Andreas också. Och ibland blir det så fel pga den kommunikationen. Men hoppas det funkar med praon. Om det blir ett bra ställe med bra personal så kan det funka jättebra!
    Kram!

    SvaraRadera